Skadeståndsrätt

I vissa fall kan en skada leda till ekonomiska förluster. Skadeståndsrätt är en del av affärsjuridiken som finns till för att den som drabbats av skada, den skadelidande, ska försättas i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig inträffat. Detta kallas för ”orubbad förmögenhetsställning”.
‍
Den primära frågan inom rätten omfattar vem som kan hållas skyldig för skadans uppkomst, alltså vem som kan bli skyldig att betala skadestånd som ersättning till den drabbade. Det kan uppstå frågor kring om någon annan ska anses ansvarig för personens handlingar. Till exempel bär en arbetsgivare i många fall ansvaret för skador orsakade av en anställd. Detta kallas ”principalansvar”.
‍
För att en person ska bli skadeståndsskyldig krävs i regel att denne agerat vårdslöst eller uppsåtligen. Ekonomisk ersättning till skadeliden betalas dock inte som en brottslig påföljd. I dessa fall gäller istället böter.

Skadeståndslagen reglerar rätten

Denna rätt regleras av flertalet finansiella lagar, men skadeståndslagen, förkortning ”SkL”, ligger som grund för huruvida ekonomisk kompensation ska betalas eller inte och vem som kan hållas skyldig. Skadeståndslagen är dispositiv, vilket innebär att den endast är giltig i de fall inget annat avtal eller överenskommelse motsäger lagens bestämmelser.

‍

Inomobligatoriskt och utomobligatoriskt skadestånd

Den ekonomiska ersättningen består av två kategorier: inomobligatoriskt och utomobligatoriskt skadestånd. 

Utomobligatoriskt skadestånd omfattar de skador där inget avtal finns mellan de två berörda parterna. Ett exempel på detta är om en bil krockar i en annan. I dessa fall måste kostnader för reparation och eventuell hyrbil kompenseras. Den skadelidande måste dock vidta åtgärder för att minimera de ekonomiska följderna. I detta exempel kan det handla om att inte hyra en för dyr ersättningsbil.

Inomobligatoriskt skadestånd, däremot, gäller i de fall parterna har avtalsförpliktelser gentemot varandra. Det kan till exempel handla om att en vara eller produkt inte levereras i avtalad tid, vilket medför minskade intäkter för företaget. I dessa fall kan leverantören bli skadeståndsskyldig för att kompensera förlusten.
‍
Även här är den skadelidande skyldig att vidta åtgärder för att minska den ekonomiska förlusten, exempelvis genom att hyra in en liknande vara eller produkt under tiden.
‍

Så bedöms ersättningens storlek

Inom skadeståndsrätt delas skadorna vanligtvis upp i fyra kategorier:

• Personskada – fysisk eller psykisk skada på en person.
• Sakskada – skada av ett fysiskt föremål.
• Ren förmögenhetsskada – ekonomisk skada som inte står i samband med person- eller sakskada.
• Allmän förmögenhetsskada – ekonomisk skada som följd av person- eller sakskada.